Skåpet är här och nästan ihopsatt

Så jar vi då fått vår sista möbel från ikea (sent omsider). Självklart var dock inte allting frid och fröjd, en del var tydligt knäckt så nu väntar vi på att en ny del skall komma fram så att vi kan sätta ihpå det helt och börja möblera. Tack och lov är det en liten del som saknas så det mesta av skåpet kunde likväl sättas ihop.

SVT fortsätter att pumpa ut bra dokumentärer och favoritkanalen sedan länge nu är svtplay.se. Idag fick man se om rasbiologin i Sverige på 1920-talet vilket var intressant och hyffsat skrämmande. Härnäst skall jag se dokumentären om det verkligen hade behövt bli ett första världskrig (någonting om Englands roll i det hela).

Under avdelningen roliga inköp så leker jag och Li med tanken att köpa en projektor. Vi lånade skolans bärbara under en kväll och det var faktiskt riktigt kul. Ett plus är att man kan välja var man vill sitta och titta på film, den kommer med andra inte att monteras (om den blir köpt).

Den stora frågeställningen annars är var man skall vara under sportlovet. Skall man vara kvar här, ska man resa en bit söderut eller skall man ner mot skåne. Alla dessa frågor.

Nu har vintern varat lite länge tyckte mise och likt hans andra fyrfotovänner tänkte han också vara ute och besegra naturen. Det blev dock en ganska kort tur han upptäckte den kalla företeelse som kallas snö.

Detta är den katt som jag berättade om för mor i telefon. Jag var ute och gick då jag hörde en ynkligt jamande. Jag såg en liten skapelse en bit bort som satt på vad som då var sorbésnö. När den skulle gå mot mig trampade den igenom snön. Stackarn såg förtvivlad ut så jag gick fram i tron att då springer katten iväg. Så var dock icke fallet utan så fort jag kommit fram så ville den lille upp i famnen. Tunn och kall klamrade den sig fast i min famn, jag bar ut honom utanför den lekplats den befann sig på för att komma undan den djupa snön. Katten var dock inte så sugen på att släppas ner efter det utan tycke det var skönare i min varma famn. Jag fick tänka två gånger innan jag bestämde mig för att det nog inte är en bra idé att ta med stackaren hem. Som den blödiga människa man är så kan jag omöjligt förstå varför man köper en katt om man uppenbarligen inte har planer på att ta hand om den. Kan tilläggas att stackarn bara var en tunn kattunge. Anledningen till att jag vet att den ägdes av någon var för att den hade ett halsband (dock utan adress eller någon annan information).