Man vet att det är vår du man går från ca 18 grader varmt på måndagen till snöfall på onsdag (och hagel på torsdagen). Men låt oss stanna vid onsdagen då det var dags att fira valborg.
Medan jag hade varit på jobbet hade Li spanat runt och sett var man kunde äta gott och se på majbål (kase som det heter här) någonstans. Hon presenterade detta fint när vi träffades och vi bokade bord ute i Trebo (28 minuters gång visade det sig hemifrån).
Väl där var det god stämning och fullsatt, vi kom dit något frusna (ingen snö än) men värmdes snabbt upp. Valbordsmeny bestod av Röding (som visade sig vara lax) till förrätt och Oxfilé till huvudrätt (jag bytte omsorgsfullt ut den till Kalvfilé då laktosen var i överkant på den oxfilén) plus ett glas vin.
Så började det snöa, dock sköts de upp fyrverkeri (aldrig varit med om det på valborg).
Snön höll i sig men man märkte den knappt då en trubadur satte igång att spela och stämningen höjdes ytterligare.
Tids nog bestämde vi oss för att trotsa vädrets makter och gå hem i snöovädret. På vägen hem gick vi förbi hjälten som hade fått i uppgift att ta hand om majbålet. I snöoväder stod han ensam och stirrade på en eld som blev mindre och mindre. Väl hemma värmde vi upp oss på olika vis, Li tog ett bad och jag under filt.
Sammanfattning
Maten var kanske inte bäst eller ens särskilt bra alls, dock god stämning, en trevlig trubadur samt att man än en gång fick uppleva det intressanta svenska vårvädret.